Translate
Quetzal |
| Theobroma = gudaspis, efter grekiska theos = gud, och broma = mat, föda, gavs av Linné. Cacao (Miller) ströks av Linné som tyckte det lät för hedniskt men fick stå kvar som artnamn. Ordet är spanskt och kommer från aztekiska kakawa kwawitl = kakaoträd, och kakawatl = kakaokärna, kakaoböna. Härav kakao, i svenskan sedan 1758; då hade kakaoträd använts sedan 1735 och kakaoböna sedan 1741. Om förvirringen cacao - cocoa - choklad: Cacao: Solkakao är soltorkade hela bönor, jästkakao eller jordkakao torkade bönor som också jästs. När bönorna även skalats och mosats benämns de choklad, när de pulveriserats blir namnet åter kakao. I spanskan omgrupperades ljuden så att det också uppstod: Cocoa: Mest om färdiga kakaoprodukter som kakaosmör och kakaopulver, men ibland också för att beteckna träd och bönor. Choklad: Dryckerna (maya kallade dem xakau haa, xokol haa, aztekerna kakawatl, samma ord som för kakaoböna, och xokolatl = bittert vatten) och från 1800-talets mitt också det europeiska namnet på konfekten. Idag är choklad en skyddad beteckning på kakaoprodukter med viss halt kakaomassa. I chokladkakor tillsätts kakaomassan socker, kakaofett, lecitin och smakämnen, i mjölkchoklad också mjölkpulver. Vit choklad innehåller ingen kakaomassa utan endast mjölkchoklads övriga ingredienser. |
![]() |
![]() |
| Det var först när kakaoträdet nått Mexiko som bönan började användas, antagligen först av olmekfolket runt 500 f. Kr. Enligt toltekfolket, också i Mexiko, stal solguden Quetzalcoatl kakaoträdet från sina bröder och planterade om det hos toltek och lärde dem att bereda drycken. Enligt aztekerna fördrevs Quetzalcoatl från paradiset av de andra gudarna för sitt tilltag att skänka människan frukten och måste fly österut på en flotte. Sedan dess väntade de på våren år "ett säv" då han skulle återkomma österifrån, ljushyad, skäggig och straffande. Mayas kakaoplanterare hade sin egen gud, Ekehuah, som krävde rituella samlag och som motprestation gjorde bönorna afrodisiakiska. |
Aztekerna förknippade chokladen med Xochiquetzal, gudinnan av fertilitet. Choklad dracks som en bitter, kryddig dryck kallad xoxolatl som ofta var samsatt med vanilj, chili och achiote. Man trodde att Xocolatl kunde bota trötthet, något som antagligen kommer ifrån ämnet theobromins påverkan. Andra chokladdrycker innehöll majsmjöl (förtjockning) och honung som sötningsmedel. Choklad var en viktig lyxprodukt genom den preColumbianska MesoAmerikanska perioden och kakaobönorna var ofta eftertraktade som ett byte för olika varor. Exempelvis så kunde Aztekerna byta ut en Kalkon mot ett hundra kakaobönor och en avokado var värd tre bönor. |